När den schweiziske arkitekten Mario Botta fick uppdraget att rita Landskapsbiblioteket i Dortmund, valde han att låta materialet spela en huvudroll. Fasaden kläddes i Älvdalskvartsit – en sten vars livfulla struktur förstärker relationen mellan materialets tyngd och ljusets spel över fasaden. Det tyska magasinet Stein beskrev byggnaden som ”ett bibliotek för det 21:a århundradet” och liknade dess yta vid en bok – en som väcker nyfikenhet redan innan man öppnat den.
Mario Botta började sin bana som praktikant på ett ritkontor innan han inledde sina konstnärliga studier vid Liceo Artistico i Milano. Därefter utbildade han sig vid Instituto Universitario di Architettura i Venedig mellan 1965 och 1969. Under denna tid arbetade han även som assistent åt både Le Corbusier och Louis I. Kahn – två av modernismens starkaste röster.
1970 öppnade han sitt eget arkitektkontor i Lugano, Schweiz. I sin formgivning har Botta länge strävat efter en balans mellan modernismens ideal och en respekt för det historiska och lokala. Hans arkitektur präglas av geometrisk tydlighet, materialkänsla och en strävan att förankra varje byggnad i sin plats – både fysiskt och kulturellt.
Trots att han alltmer börjat ta avstamp i existerande stilformer, håller han fast vid en grundläggande idé: att arkitektur är en spegel av sin tid. Detta synsätt har gjort att han ofta förknippas med den italienska neorationalismen, den så kallade Tendenza-rörelsen, som sökte förena samtidens uttryck med klassiska arkitektoniska principer.
Under sin tidiga karriär ritade Botta främst byggnader i Schweiz, men flera av dessa väckte snabbt internationellt intresse – som Capuchin-konventet i Lugano, hantverkscentret i Balerna och statsbankens administrationsbyggnad i Freiburg. Från slutet av 1970-talet och framåt har hans arkitektur blivit mer klassicistisk i både planering och vertikalitet.
På 1980-talet fick han sitt stora internationella genombrott. Bland hans mest kända verk från denna period märks Museum of Modern Art i San Francisco – en byggnad som tydligt bär spår av Bottas formspråk: djärv geometri, stark materialitet och arkitektur med mening.
